Dricksvattnets resa
Från sjön, ån eller grundvattnet till kranen är en ganska lång och komplicerad resa. Här kommer en förenklad beskrivning.
Ytvatten/Grundvatten till vattenverket
Vattnet anländer från ytvatten(sjö/å) eller grundvatten till vattenverket som filtrerar vattnet med olika metoder för att ta bort föroreningar och andra ämnen som inte är önskade i dricksvattnet.
Vattnet renas lite olika beroende på vart du bor, men följande reningsmetoder är vanliga.
- Steg 1 – Kemisk rening. Flockningsmedel tillsätts. Detta ämne gör att partiklarna klumpar ihop sig och blir tunga, sjunker till botten och kan tas bort.
- Steg 2 – Mekanisk rening. Vattnet rinner ganska snabbt igenom ett sandfilter. Partiklar som lyckades undgå den kemiska reningen fastnar här.
- Steg 3 – Biologisk rening. Också ett sandfilter, men nu rinner vattnet långsam igenom. Sanden i detta filter innehåller även bakterier som tar hand om olika oönskade ämnen.
Utöver det så tillsätts klor i vattnet, vilket dödar bakterier. I vissa vattenverk används också ett starkt ljus som också hjälper till att döda bakterier.
Sedan kontrolleras vattnet flera gånger innan de lämnar vattenverket och åker vidare i vattenledningarna. Informationen hämtad från Svensktvatten.se
Värt att nämna är följande från livsmedelsverkets rapport som refereras längre ner: ”Ämnen som inte har gränsvärden undersöks inte rutinmässigt.”
Vattenverket till kranen
Från vattenverket åker vattnet genom en massa olika ledningar, lagringsbasänger och troligtvis ett vattentorn innan det kommer till din kran.
Man hittar följande i Svensktvatten.se’s rapport(sammanfattan av mig):
De vanligaste materialen för huvudledningar i vattenledningsnätet är gjutjärn, PVC och PE.
Gjutjärn, som var vanligt under perioden 1800-1970 står fortfarande för en tredjedel av det befintliga nätet.
Plastledningar av PVC och PE har använts sedan mitten av 1950-talet och svarar också för en dryg tredjedel av nätet. PE har varit det dominerande materialet vid nyinstallationer sedan 1990-talet. Vid tillverkningen av råvaran för plaströr tillsätts stabilisatorer, mjukgörare, smörjmedel och färgpigment för att förhindra att materialet oxiderar och förbättra tekniska egenskaper.
Mjukgörare tror jag man kan tolka rakt av som ftalater, vilket alltså är en kraftigt hormonstörande/testosteronhämmande grupp av kemikalier, lite beroende på vilken/vilka som används.
Hur mycket kommer ut i kranen?
Det är såklart svårt att säga hur mycket hormonstörande och testosteronhämmande substanser samt kemikalier tar sig till kranen, men i en emailkonversation med livsmedelsverket blev jag tipsad om en undersökning som heter ”Kemisk riskprofil för dricksvatten” och är utförd 2009 av just livsmedelsverket. Länk till rapporten.
I rapporten hittar jag flera intressanta stycken.
Nonylfenol och Ftalater i Göteborg 1999
Det första intressanta jag hittar där är en referens till en undersökning gjord i Göteborg 1999, tyvärr hittar jag inte den rapporten på internet, men följande refereras (sammanfattat av mig):
En undersökning av dricksvatten i Göteborg 1999 visade förekomst av nonylfenol och ftalater. Högsta halten av nonylfenol var 0,29 μg/l vatten och högsta halten av ftalater var 2,2 μg.
Rapporten är över 20 år gammal, men jag tror knappast värdena av dessa ämnen har gått ner. Värdena är låga, tack och lov, men det är svårt att veta vilka effekter det har.
Att dricka ett glas vatten med de värdena lär inte vara någon fara, men i genomsnitt konsumerar en svensk ca 140 liter vatten per dag( 60 liter dusch/handtvätt osv, 10 liter mat och dryck, resten industri och övrigt), vilka effekter har det? Ingen aning, men definitivt inte bra.
Fler hormonstörande ämnen
Jag hittar följande stycke under ”Allmänt kontaminanter (utom läkemedelsrester)
samt nanopartiklar”.
”Sporadiskt förekommer rester av bekämpningsmedel, PCB, dioxin, flamskydds-
medel, ftalater, bisfenol A (misstänkt hormonstörande ämne), triklosan, nonyl-
fenol, trikloretylen, tetrakloretylen och klorfenoler som föroreningar i allmänt
dricksvatten. Halterna är oftast mycket låga, förutom för tri- eller tetrakloretylen
där högre halter (milligramnivå) observerats. Dock är halterna i de flesta fall alltför låga för att ge upphov till någon reell hälsorisk, och i vissa fall upptäcks dessa föroreningar snabbt och åtgärdas.”
Flera av de ämnena är kraftigt hormonstörande/testosteronhämmande och samma sak här, hade det bara handlat om ett glas vatten hade det säkert inte varit något att tala om, men vi konsumerar som sagt stora mängder vatten, dag ut och dag in år efter år. Återigen, vilka effekter har potentiell liten exponering över väldigt lång tid? Jag vet inte, det är nog ingen som vet.
Etinylöstradiol – Syntetiskt Östrogen
Något senare i rapporten hittade jag det jag var mest intresserad av, halter av Etinylöstradiol i dricksvattnet. Etinylöstradiol är syntetiskt östrogen och är en av de aktiva ingredienserna i p-piller.
Nedan kommer en tabell från rapporten:
Om jag läser tabellen rätt är det alltså ett medelvärde av halterna från 9 provtagnignar i Stockholm tagna över 3 år.
Här är värt att notera att det står ”ett prov per år och per vattenverk”, det borde innebära att testerna alltså är tagna innan vattnet har tagit sig genom alla vattenledningar som jag nämnde ovan.
För att få lite perspektiv över hur mycket man får i sig så räknade jag lite på det:
Hur många liter vatten man behöver dricka för att komma upp i 0.025 mg etinylestradiol, som enligt tabellen är ungefär så mycket man får i sig varje dag om man äter p-piller.
0.025 mg / (0.4 ng/l * 0.000001 mg/ng) = 62500 liter
Så för att komma upp i 0.025 mg etinylestradiol måste man alltså dricka 62500 liter vatten. Det får man ändå säga var rätt goda nyheter, om man nu måste ha syntetiskt östrogen över huvud taget i sitt dricksvatten.
Slutsats
Min slutsats efter att ha spenderat ett gäng timmar med att läsa vattenrapporter är att jag tror att vårt dricksvatten är säkert att dricka om man tänker ur allmänhälsans perspektiv.
Men jag, och jag antar du är inte så intresserad av det, vi är intresserade av att höja våra testosteronnivåer och då tror jag inte man ska dricka kranvattnet direkt.
Så, vad kan man göra?
Vattenfilter med aktivt kol
Slutsaten av min första research är att man kommer väldigt långt med vattenfilter som använder aktivt kol. Mer information kommer snart.
Lämna ett svar